|
Norra Latin och Folkets Hus ligger inte bara mitt i Stockholm, det är byggnader som båda spelat stor roll i Stockholms historia och framväxt till en modern storstad.
Så sent som 1850 bestod den plats som idag utgör Norra Bantorget av ogenomträngliga snår, dy och sly. Denna sumpmark kantades av två fängelser som låg där Folkets Hus nu ligger. Mitt emot fängelseområdet, där Norra Latin senare kom att uppföras, låg en lummig lustpark i engelsk stil och en köksträdgård som Svenska Trädgårdsföreningen anlade 1830.
För tillkomsten av Norra Bantorget spelade järnvägsbygget en avgörande roll. 1866 öppnades sträckan Stockholm-Uppsala på Norra stambanan för tågtrafik, och i anslutning till denna ville man ha ett salutorg. 1867 var det nya torget färdigt och döptes till Norra Bantorget.
Folkets Hus
1901 invigdes det ursprungliga Folkets Hus och då befann sig hela projektet i ekonomisk knipa. Räddning kom från oväntat håll – från ”Stora Bryggeriet” som ägdes av familjen Wallenberg och Ernest Thiel. Stora Bryggeriet överlämnade en gåva på 100 000 kronor i aktier till arbetarrörelsen mot att den gjorde reklam för bryggeriets öl!
Redan 1917 hade Folkets Hus vuxit ur lokalerna. För att lätta på trycket köpte man de intilliggande fastigheterna, Wallingatan 21 och Barnhusgatan 12, men man diskuterade redan då att bygga ett helt nytt Folkets Hus. Under 1930-talet skissade den välkända arkitekten Sven Markelius på hur detta skulle kunna byggas, och vilka tomter som ytterligare behövde köpas. Först efter andra världskriget kom dock bygget igång och på 50-talet byggdes dagens Folkets Hus i tre etapper och det invigdes 1960. Det var på 1960-talet norra Europas största konferensanläggning.
Norra Latin
När Norra Latin byggdes satsade staden ordentligt. Dåtidens mest berömde arkitekt, Hugo Zettervall, anlitades. Han ritade och uppförde skolan i palatsliknande nyrenässansstil. Totalt kom kostnaden för tomt, byggnad och inredning att överstiga 1 135 000 kronor. Vid invigningen den 3 september 1880 höll ärkebiskopen invigningstalet och kung Oscar II var närvarande.
Norra Latin var de klassiska språkens högborg. År 1918 föreslogs det att Norra Latin skulle bli ett samlyceum, öppet även för flickor, men trots att förslaget godkändes skulle det dröja ända till 1961 innan flickorna gjorde sitt inträde.
Norra Latin kom att bli en mycket modern skola med inslag av social ingenjörskonst. Norra Latin hade landets första skolbespisning och föräldraföreningen anställde Sveriges första skolkurator på 40-talet. Skolan var också en av de första skolor som startade elevråd.
I takt med att city kontoriserades blev elevunderlaget allt magrare. 1984 flyttade hela skolverksamheten ut till Tensta och 1989 öppnade Norra Latin sina portar igen som konferensanläggning.
|
